Jag är faktiskt sjuk.

Just nu är mitt liv ett enda stort kaos! Precis allt krånglar.
Jag tror och hoppas att allt har krånglat och gått sönder för att jag ska förstå att jag behöver söka hjälp.
Iaf, allt började för 2,5 månader sedan, någon dag efter Sigges dop, med att jag mådde konstigt och kräktes. Självklart trodde jag att det var magsjuka, fast ändå inte för allt annat var helt ok.
Sen mådde jag bra nån dag sen kräktes jag igen, -Va fan, tänkte jag, inte fan kan jag väl vara på smällen? jag har ju spiral! Jag gjorde iaf ett grav test som visade negativt (thank god!)
Aja det fortsatte så ett tag att jag vart lite kräk sugen då och då. Jag kunde vara vart som helst ex. och handla så bara kom känslan av att allt saliv kommer upp i munnen och man snart ska spy.
Jag har aldrig i hela mitt liv kunnat rapa(?) det är sant! Vilket är ganska jobbit när man dricker alkohol.
Och på senaste har jag kännt att jag har hur mycket luft som helst i magen som måste upp annars spyr jag så det vara bara att stoppa fingrarna i halsen så kom det upp.
På nätterna vaknar jag av att det kommer upp kräks i strupen och i munnen om jag inte vaknar i tid och fort sätter mig upp och sväljer ner det.
Så den sömn, som är ganska värdefull när man har ett krävande småbarn som inte heller sover särskilt bra, är helt obifintlig.
Allt detta gjorde ju givetviss att jag åt mindre, tänkte mycket på vad jag åt och drack.
Jag började bli illamående efter varje gång jag hade ätigt lagom tills vi äntligen skulle på vår efterlångtade usa resa.
Första gången jag ringde till vårdcentralen så fick jag rådet att dricka proviva produkter(!). Så jag fick släpa med mig såna till usa.
Drack det varje dag men mådde helt förjävligt varje kväll! Vaknade flera gånger varje natt av kräkningar och kunde inte allt njuta av semestern.
När vi kom hem gick jag till vårcentralen och fick tabletter mot sur mage utskrivna. Ja det vart inte just nå bättre tyckte jag så jag var dit igen och då fick jag en remiss till falun på gastroskopi.
Gjorde den i onsdags och vart inlaggd direkt. Dom hittade något i magen!
Det sitter något ivägen för den nedremagmunnen! vad det är ska jag dit och få svar på idag.
Jag vart inlaggd för att under dessa två och en halv månad har jag tappat 18kilo(!) jag äter ingenting för jag kräks upp allt. Min kropp är inställd på svält.
Det har varit jätte jobbit att ta hand om en vild 8månader bebis tillråga på allt. Tur i oturen så har Sigger farmor varigt arbetslös så hon har hjälp mig väldigt mycket.
Men jag känner mig som en jätte dålig förälder eftersom jag inte kan göra någonting kul med han. Jag orkar nästan inte ens lyfta han ner för trappen.
Nu har jag fått en dietist som ska hjälpa mig att stanna i vikt nu och kanske tilloch med gå upp igen.
Fick en massa näringsdrycker som jag ska försöka drick 6st varje dag.
Jag fick sov hemma i natt iväntan på provsvaren, skönt! Hoppas det är något som är lättbotat så jag kan äta julmat!
Under dessa två månade så har äver Sigge blivit dålig och fått legat på lasarettet i några dagar. Han fick andningsvårigheter i samband med förkylning. Och i måndags var det dags igen, vi fick åka upp till falun med han sova kvar i 2dagar. Men nu är han frisk och hemma. Han har förkylningsastma, som troligtvis växer bort med åren.
Och för typ 2veckor sedan så opererade Daniel ut en visdomstand! Så han har haft jätte ont. Och självklart fick han väl en infektion i operationssåret! VAD ANNARS! Så han har fått massa starka madiciner, men nu är det väl bättre tror jag.
Och i huset så är det jätte kyligt nu inder vinterhalvåret eftersom vi eldar med ved. Så varenda dag när Daniel kommer hem ifrån jobbet så måste han ner i pannrummer och börja elda och sen vakta/fylla på hela kvällen. Vilket oxå har varit jobbit när jag inte riktigt orkar med Sigge själv.
Men nu verkardet som om vi alla är på bättringsvägen iallafall.
Jag är otroligt glad och tacksam över att äntligen ha fått hjälp, Men man får fan bråka ett tag med sjukvården innans dom tar en på allvar!
Jag kan försöka uppdatera så fort jag kan om vad det är jag har för mystiskt i magsäcken.
Mvh Emma

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0