Arg!

Åh fy fan, jag blir sä jäkla arg!
Imorse kom läkaren och sa att han bara skulle ringa uppsala och höra hur dom tyckte vi skulle gå vidare med operation eller cellgift.
Sen skulle han komma tillbaka.
Nu har han nyss varit här, kl 1640!
Det enda han kunde säga var att dom i uppsala skulle ha ett möte om mig imorgon, så skulle dom ringa han i morgon vid 1630.
Nu får vi vänta en dagjävel till! jag tycker det är det enda jag gör, väntar.
När fan ska dom ta tummen ur arslet och göra någonting?

Jag vet att dom måste diskutera med varenda expert så det blir den bästa möjliga behandlingen, men jag orkar inte vänta mera.
Cancer växer väl för varje dag, och sprider sig kanske till tarmen, levern, och med min jävla tur hjärnan!
jag blir snart deprimerad bara av att vänta.

NU VILL JAG INTE VÄNTA LÄNGRE!

e
"hjärncancercell"

_:_

ÅH vad jag har tråkigt, Skit tråkigt!
Daniel åkte vid 12 snåret, sen dess har jag legat i vågrätt läge och vilat ögonen på nån dålig julfilm och massa repriser på tv.

Det är inte bra att vara så här själv, inte när man har alldeles för mycket tankar i skallen.
Jag har läst på tok för mycket på internet, jag har hela tiden varit säker på att jag ska klara detta, överleva cancer.
Men en liten röst någonstans där inne frågar vad som skulle hända om jag dog?! Det kan gå hur fort som helst.
Jag tycker det är konstigt att jag bara får ligga här, tumören växer väl hela tiden? Cancer sprider sig. Hur länge får jag vänta på operationen? Är inte detta akut? jag kan inte äta utan att kräkas så jag lever på näringsdropp, hur länge kan man göra det? Är det verkligen bra för tarmarna att inte få arbeta?
Och den sista frågan, vem ska jag fråga allt detta? min läkare just nu verkar inte veta så mycket. Jag skulle ta med mig miljoner fågor till läkaren på onkologmottagningn när jag skulle göra första cellgiftsbehandlingen, men den blir väl inte direkt av just nu.
Kan dom inte bara skicka hit en magcancer specialist så jag kan bomba med frågor.....?

Åh jag vill äta mat, jag hör hur det skrapas tallrikar och klingar i porlin ute i koridorren, och så luktar det middag......
Skynda på den dä jäkla operationen så jag hinner återhämta mig så pass att jag kanske kan äta till nyår.
Varför var jag tvungen att få cancer nu? kunde den inte väntat till våren iallafall, julmaten är ju helig!
Helvetesjävlaskitförbanadeaparselssjukdom!

Nu ska jag försöka resa mig och gå på toa.

-Emma

hem hem hem

Nu ligger jag här och har otroligt ont i axeln....
Igår natt så bad jag om en värktablett, och visst jag skulle få panodil. Men i stolpiller form!
Sköterskan var snäll och frågade om hon skulle hjälpa mig...
Men än är jag inte så labil så jag fixade biffen själv=)

På tisdag ska jag förhoppningsvis åka hem!
Det ska fixas lite med cykelverkstan i grängesberg först (Vårdcentralen)
Dom är väl säkert helt okapabla till att hjälpa mig, det skulle inte förvåna ett dugg.
Det dom ska hjälp mig med iaf är dropp, jag behöver vätaska och näringsdropp varenda dag eftersom jag inte kan käka något.

Idag ska jag väl ligga i sängen och glo på tv, kanske slår på stort och löser lite korsord oxå=)
Får se när Daniel åker hem, han har sovit här i natt. Jag tror inte det kommer nå annat besök iaf.
ÅH Idag är det ju julskyltning! Det ville ju jag gå på med Sigge....
Åh va gott med knäckäpplen... Såna kan inte vara så svåra att göra själv?!
Hoppas det spöregnar heladagen så behöver jag inte hänga läpp får att jag missar det.
Plus att det är väl första advent idag? Jäkla skit cancer!
Jag vill vara hemma, äta grötfrukost och bråka med Daniel om vem som ska tända första ljuset.

Nu ska jag gå och väga mig.

Soo long!

Igår kl 22! Fick jag oper

0-27e2fef65eb1298945032898c17b01c8.png

Kolla varifrån!

Igår kl 22! Fick jag operera in en cvk. Nu slipper dom sticka mig i armarna:) men fan va ont jag har i axeln!


Jiho

igår åt jag INGENING, absolut ingenting.
Jag fick näringsdropp och mådde riktigt bra hela dagen.

Och idag såg jag att jag hade gått upp 2kg! =)
Hahahahahaha
Då blev jag glad!

Bra dag

Idag har det varit en riktigt bra dag.
Jag har måt bra hela dagen (peppa peppa...) inte varit kräksugen en enda gång.

Har nyss haft fin besök av Emelie och Fia=)
Nu ska jag lösa korsord och vänta in mamsen.

Krammm

Slangen....

Jaha, idag fick jag en sond.
Det var ett rent helvete att svälja ner slangen, jag spyde som vanligt.
Inte nog med det, sen var jag ner till röntgen för att dom skulle styra ner slangen i tarmen.
Där låg jag i 2timmar! Det tog nästan 2timmar!
Dom drog fram och till baka med slang jävulen, in och ut, upp och ner. Sen i med olika hårda ledare så det skulle gå lättare. Det var väldigt obekvämt i halsen.
Och så sa dom: - om du tänker på din favvo mat så kan det underlätta att komma igenom nedre magmunnen.
Det var inte lätt att ligga halvt på mage, med en slang in i näsan och i svalget, sen tänka på att man äter sin favvo mat!
Aja efter många om och men gick det ialla fall.
Men fy fan va obekvämt att ha den ner i halsen, tänk er själva att ni har ett hårstrå eller typ ett fiskben som sitter fast alldeles i svalget så man känner den varenda gång man sväljer.
Plus att den syntes när jag gapade, längst bak i halsen. Usch!
(men jag fick se min hur min kropp såg ut inuti=) coolt, fast jag urskilde bara ryggrad och bhbyglar....)

Men till slut, nu på eftrmiddagen, spyde  jag.
Och den kom upp, det var ännu jobbigare.

Nu är jag iaf sondfri, imorgon ska vi diskutera om vi ska göra ett nytt försök eller operera direkt.
Jag vet inte riktigt hur jag vill.
Daniel ska sova här i natt (jihoo) då kan vi prata om det lite.

Imorgon kommer Emelie och Fia på besök=)
Sen kanske mamma ska sova här.
Underebart!

jag saknar min skatt, snart kommer han och hälsar på oxå, vi avvaktar lite eftersom han fick vacin i onsdags.
Inte så bra om han kommer hit och pussas med mig om han är sjuk, jag har sjukförbud....=(

goooood natt/Emma


glad mat
Mitt "ekorrgos"<3

Jag har cancer.....

Det börjar sjunka in nu.
Jag har cancer.
En jävla skit sjukdom.
Cancer, cancer, cancer.

Jag citerar min mor;
- Måla inte fan på väggen bara för att det är cancer.

Jag ska inte dö.
Jag kan inte dö.
Jag har inte tid att dö.
Jag har på tok för mycket att göra för att dö nu.
Jag ska se mitt barn växa upp först, lära han allt han behöver veta för att klara sig själv i världen.
Jag ska gifta mig med Daniel, Jag ska ha världens vakraste klänning, vara solbränd och ha långt hår.
Jag ska nångång bo i ett färdigrenoverat hus, med bergvärme....
Jag ska få syskonbarn.
Jag ska sjunga.
Jag ska få flera barn förstås.

Usch idag har det varit ganska jobbigt, jag har börjat förstå att jag verkligen har cancer.
Jag vill inte ha cancer, jag vill vara 22år och nyblivenmamma!
Jag vill vara hemma, gå i mjukisbyxor och byta bajsblöjor.

Imorgon måste jag ha svar på hur min snara framtid ser ut.
Det som doktorerna och kirurgerna har kommit framtill idag är att; Jag ska få cellgift i 3månader, för att minimera spridningsrisken. 3månader till ska jag alltså ha problem med magen.
För att jag inte skulle gå ner något mer i vikt så ska jag endast dricka näringsdrycker! Bara dricka näringsdrycker i 3månader! kul jul! om det inte funkar så ska jag få sondmatning i 3månader! Altså inte stoppa just någonting i munnen i 3månader.
Om inte det funkar så skulle dom operera bort tumören.

Operationen inefattar oxå att dom tar bort minst halva magsäcken, kanske hela.
Men kan leva helt normalt utan magsäck, nästan.....
Äta mindre och oftare bara.

Fy fan för mitt liv just nu! Fy fan!
Varför? Varför? varför?
jag slutade tro på gud för ca 1år sedan. Då dog min 40åriga faster i just cancer.
Jag hade bet så mycke till gud att hon skulle få leva, inte dö och lämmna sin två barn kvar. Dom behöver henne. Men gud fattade inte, och jag tappade tilliten.
Inte för att jag har varit hårt troende, men alla ber väl då och då.
Min faster fick sitt cancer besked för precis 2år sedan.
Bröstcancer. Det gick framochtillbaka för henne.
Dom opereradeoch opererade, men det spred sig bara mer och mer.
Hon dog lite mer än ett år efter sitt första cancerbesked.
Älskade saknade faster!

Jag Ska Iallafall INTE DÖ!
Så är det bara!

Nu ska jag försöka sova lite.

God natt min skatt.......

Och så kom det......

Så kom beskedet.......
-Det är en tumör.
Jag har cancer! Jag är 22år och har cancer, i magen.
Vad händer nu da? kommer jag dö? kommer jag tappa håret? hur ska jag berätta detta för släkt och vänner?
Jag kännde det på mig, faktiskt. Mina tankar har varit och smakat på det ordet, Cancer.
Jag är inte ledsen eller arg istället lättad och glad över att jag äntligen har fått svar och hjälp.
Äntligen kan dom och jag börja bota mig.
Hoppas jag kan äta till jul...=)
Tyck inte synd om mig, tänk positiva tankar ist. Snart är jag ju frisk.
Jag fick permiss över helgen och blir inlaggd på måndag. Troligtvis blir jag opererad redan i nästa vecka.
Vilket är kanon, ju tidigare desto bättre.
Tur i oturen var att tumören satt på ett ställi magsäcken som gjorde att jag fick besvär av den på engång, hade den varit placerad mer "centralt" hade den kunnat blivit hur stor som helst innans jag märkt något.
På Röntgen såg allt annat bra ut, ingen tumör någon annanstans, bara i magen.
Nu Ska jag umgås med min son, sambo och familj hela helgen.
I´ll be back!
Emma

Jag är faktiskt sjuk.

Just nu är mitt liv ett enda stort kaos! Precis allt krånglar.
Jag tror och hoppas att allt har krånglat och gått sönder för att jag ska förstå att jag behöver söka hjälp.
Iaf, allt började för 2,5 månader sedan, någon dag efter Sigges dop, med att jag mådde konstigt och kräktes. Självklart trodde jag att det var magsjuka, fast ändå inte för allt annat var helt ok.
Sen mådde jag bra nån dag sen kräktes jag igen, -Va fan, tänkte jag, inte fan kan jag väl vara på smällen? jag har ju spiral! Jag gjorde iaf ett grav test som visade negativt (thank god!)
Aja det fortsatte så ett tag att jag vart lite kräk sugen då och då. Jag kunde vara vart som helst ex. och handla så bara kom känslan av att allt saliv kommer upp i munnen och man snart ska spy.
Jag har aldrig i hela mitt liv kunnat rapa(?) det är sant! Vilket är ganska jobbit när man dricker alkohol.
Och på senaste har jag kännt att jag har hur mycket luft som helst i magen som måste upp annars spyr jag så det vara bara att stoppa fingrarna i halsen så kom det upp.
På nätterna vaknar jag av att det kommer upp kräks i strupen och i munnen om jag inte vaknar i tid och fort sätter mig upp och sväljer ner det.
Så den sömn, som är ganska värdefull när man har ett krävande småbarn som inte heller sover särskilt bra, är helt obifintlig.
Allt detta gjorde ju givetviss att jag åt mindre, tänkte mycket på vad jag åt och drack.
Jag började bli illamående efter varje gång jag hade ätigt lagom tills vi äntligen skulle på vår efterlångtade usa resa.
Första gången jag ringde till vårdcentralen så fick jag rådet att dricka proviva produkter(!). Så jag fick släpa med mig såna till usa.
Drack det varje dag men mådde helt förjävligt varje kväll! Vaknade flera gånger varje natt av kräkningar och kunde inte allt njuta av semestern.
När vi kom hem gick jag till vårcentralen och fick tabletter mot sur mage utskrivna. Ja det vart inte just nå bättre tyckte jag så jag var dit igen och då fick jag en remiss till falun på gastroskopi.
Gjorde den i onsdags och vart inlaggd direkt. Dom hittade något i magen!
Det sitter något ivägen för den nedremagmunnen! vad det är ska jag dit och få svar på idag.
Jag vart inlaggd för att under dessa två och en halv månad har jag tappat 18kilo(!) jag äter ingenting för jag kräks upp allt. Min kropp är inställd på svält.
Det har varit jätte jobbit att ta hand om en vild 8månader bebis tillråga på allt. Tur i oturen så har Sigger farmor varigt arbetslös så hon har hjälp mig väldigt mycket.
Men jag känner mig som en jätte dålig förälder eftersom jag inte kan göra någonting kul med han. Jag orkar nästan inte ens lyfta han ner för trappen.
Nu har jag fått en dietist som ska hjälpa mig att stanna i vikt nu och kanske tilloch med gå upp igen.
Fick en massa näringsdrycker som jag ska försöka drick 6st varje dag.
Jag fick sov hemma i natt iväntan på provsvaren, skönt! Hoppas det är något som är lättbotat så jag kan äta julmat!
Under dessa två månade så har äver Sigge blivit dålig och fått legat på lasarettet i några dagar. Han fick andningsvårigheter i samband med förkylning. Och i måndags var det dags igen, vi fick åka upp till falun med han sova kvar i 2dagar. Men nu är han frisk och hemma. Han har förkylningsastma, som troligtvis växer bort med åren.
Och för typ 2veckor sedan så opererade Daniel ut en visdomstand! Så han har haft jätte ont. Och självklart fick han väl en infektion i operationssåret! VAD ANNARS! Så han har fått massa starka madiciner, men nu är det väl bättre tror jag.
Och i huset så är det jätte kyligt nu inder vinterhalvåret eftersom vi eldar med ved. Så varenda dag när Daniel kommer hem ifrån jobbet så måste han ner i pannrummer och börja elda och sen vakta/fylla på hela kvällen. Vilket oxå har varit jobbit när jag inte riktigt orkar med Sigge själv.
Men nu verkardet som om vi alla är på bättringsvägen iallafall.
Jag är otroligt glad och tacksam över att äntligen ha fått hjälp, Men man får fan bråka ett tag med sjukvården innans dom tar en på allvar!
Jag kan försöka uppdatera så fort jag kan om vad det är jag har för mystiskt i magsäcken.
Mvh Emma

RSS 2.0