fortfarande hemma

Måndagar har inneburit blodprov dom senaste veckorna, så även idag.
Hoppas det ser bra ut nu iaf så jag får ta sista kuren imorgon!
Jag ska även påtala att jag har haft liknande problem med magen som jag hade innan cancern upptäcktes. Jag har redan ringt til dom och sagt det och det enda som dom kunde göra var att ge mig en läkartid den 1sep(!) Det var fullt alla dagar före.
Men jag tänkte bre på lite imorgon om att jag har haft problem till och från dom senaste två veckorna och att jag är jätte orolig att något ska vara fel. Då kanske jag kan få 5min med en läkare mellan patienter och han skickar en remiss till gastroskopi eller röntgen. Jag har en röntgen tid i slutet på september men så länge vill jag inte vänta på att få svar varför magen krånglar igen.
Lite orolig är jag faktiskt, men det borde vara omöjligt att nån cancer ska ha kommit tillbaka när jag går på sådan stark behandling som jag gör.
Och blir jag orolig då söker jag på nätet, som jag gjorde igår. Vilket inte hjälpte kan jag meddela!
Men men, jag tar det som det kommer, det är inte så mycket jag kan göra åt tror jag.


Jo vi var ju på kräftskiva i lördags, som jag sett fram emot i ett flertal veckor.
Vi kom vid 17 tiden, hjälpte till med mat och dukning. Vid 18 tiden käkade vi, jättegott. Och 18.45 ringer svärmor, som var barnvakt, och säger att Sigge bara gråter och är jättevarm och dom var oroliga för andningen. Som tur var så är ju jag nykterist till skilnad från Daniel...=) Så vi tackade för oss och hoppade in i bilen och hämtade hem honom. Dagen efter mådde han jätte bra, idag med så imorgon får han gå till dagis.
Det jag vart sur över var att jag missade efterrätten, som bestod av hemgjord budapestrulle..... Men huvudsaken är att Sigge mår bra.




Nu ska jag skrubba potatis och vänta på att onkologen INTE ringer och säger att jag inte får komma imorgon.

Hejsvejs

Kommentarer
Postat av: s

Förstår att du är orolig. Tänker inte säga åt dig att inte oroa dig, för det förstår jag är omöjligt. Men kom ihåg att de stunder då du känner dig som mest ensam så är Du inte det. Du har massor av människor runt dig. Sen har du även dina guider som står med i varje steg du tar. Om du inte redan gjort det känn efter så har du en kvinna med som beskyddar dig. Finns så otroligt mycket kärlek runt dig.. många kramar

2010-08-23 @ 20:47:01

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0