hemma igen...
Nu har vi kommit hem iaf, dagen gick som jag trodde.
Vi kom dit kl tio i två, Jag mötte min kirurg i korridoren, hon ser väldigt stressad ut stakarn, hon ber oss sitta ner och ta kaffe kon skulle komma så fort hon kunde. Kvart itre kom hon, det gjorde inget enligt mig, det måste vara stressig och mycket att göra när man är överläkare.
vi talade lite allmänt sen kom beskedet; -Det var som vi trodde, en väldigt agrissiv tumör.
Den hade spridigt sig till fetvävnaden utanför magsäcken (som dom opererat bort) och några av lymfkörtlarna var angripna.
Jag föll inte ihop och dog, inte fysiskt iallafall. Men inombords föll jag, långt långt ner föll jag och jag har inte landat än.
Nu kan inte så mycket annat gå åt skogen i mitt liv.
kommer ni ihåg när man var liten och trodde att man kunde spå i varandras händer? Iaf så var en av dom tydligaste linjerna iaf livslinjen (enligt dom andra 9åringarna...) Min var mycket kortare än dom andras och då drog vi slutsatsen att jag kommer dö före dom....
Jag brukar tänka på det ibland nu när allt är som det är, stämmer det? jag ska tametusan gå till någon som kan spå i händerna på riktigt!
Faluns onkologavdelning är iaf informrade och kallar väl dit mig så fort som möjligt hoppas jag. Britt-marie, kirurgen, trodde att jag skulle genomgå en kanske tuff cellgiftsbehandling. Så jag hoppas att den börjar snarast så den är klar till sommaren.
Nu ska jag försöka mysa med min sambo, men han sitter och ugglar ikällaren. Pelletsbrännaren har ju börjat krångla som grädde på moset!
Föresten runt kl två höll jg på att svettas ihjäl! jag trodde jag skulle flyta bort. Så alla era positiva tankar måste kommit fram=)
Se you later
Vi kom dit kl tio i två, Jag mötte min kirurg i korridoren, hon ser väldigt stressad ut stakarn, hon ber oss sitta ner och ta kaffe kon skulle komma så fort hon kunde. Kvart itre kom hon, det gjorde inget enligt mig, det måste vara stressig och mycket att göra när man är överläkare.
vi talade lite allmänt sen kom beskedet; -Det var som vi trodde, en väldigt agrissiv tumör.
Den hade spridigt sig till fetvävnaden utanför magsäcken (som dom opererat bort) och några av lymfkörtlarna var angripna.
Jag föll inte ihop och dog, inte fysiskt iallafall. Men inombords föll jag, långt långt ner föll jag och jag har inte landat än.
Nu kan inte så mycket annat gå åt skogen i mitt liv.
kommer ni ihåg när man var liten och trodde att man kunde spå i varandras händer? Iaf så var en av dom tydligaste linjerna iaf livslinjen (enligt dom andra 9åringarna...) Min var mycket kortare än dom andras och då drog vi slutsatsen att jag kommer dö före dom....
Jag brukar tänka på det ibland nu när allt är som det är, stämmer det? jag ska tametusan gå till någon som kan spå i händerna på riktigt!
Faluns onkologavdelning är iaf informrade och kallar väl dit mig så fort som möjligt hoppas jag. Britt-marie, kirurgen, trodde att jag skulle genomgå en kanske tuff cellgiftsbehandling. Så jag hoppas att den börjar snarast så den är klar till sommaren.
Nu ska jag försöka mysa med min sambo, men han sitter och ugglar ikällaren. Pelletsbrännaren har ju börjat krångla som grädde på moset!
Föresten runt kl två höll jg på att svettas ihjäl! jag trodde jag skulle flyta bort. Så alla era positiva tankar måste kommit fram=)
Se you later
Kommentarer
Postat av: Jessica
Bad för dig idag att du skulle få bra besked men inte hjälpte det! Cancer är en lömsk liten J...l. Passa nu på att njut och vila så besegrar du Herr Cancer med storm sen.
Ta hand om dig och din familj.
Postat av: Mikaela
ENSTORKRAM
Postat av: Marih
Sänder en massa styrkekramar, bamsekramar och allt vad jag kan. Hoppas du får påbörja din behandling så snart som möjligt så du är frisk och pigg till sommaren! Håller alla tummar och tår vi har här hemma!
Trackback
