Long time
Som ni kanske märkt så har jag inte orkat uppdatera nå på länge.
Jag vet inte vad jag ska skriva lixom.
Det som har hänt här är i allafall att jag förra veckan ÄNTLIGEN fick cellgift!
Allt gick jättebra och jag har inte haft några problem med nån biverkning.
Så nästa vecka smäller det till igen, känns riktigt skönt att komma igång.
Annars har jag mest vilat och det märks nu!
Jag orkar inte göra nånting. Bara att gå upp för trappen är en bedrift i sig.
Snacka om att muskler kan rasa av en snabbt. Så nu försöker jag röra på mig här hemma så mycket som möjligt varje dag. Inga träningspass utan bara vanlig vardaglig "rörning"
Nu tror jag att jag börjar känna mig lite gladare iaf. Dom senaste veckorna har jag som sagt haft alla känslor och nerver utanpå. Så fort jag tänker på, ja vad som helst så börjar jag grina.
Men det är väl en sådan period jag måste gå igenom just nu.
jag kan inte behålla något i magen än. Jag kräks ett par gånger om dagen. Men snart är det över!
Varenda kväll är jag berädd på att betala en miljon kronor för att kunna äta en macka och dricka en kopp the.
Jag skulle gladerligen vara skuldsatt upp över öronen för en portion köttfärslimpa.
Vad som helst! Nu jäklar ska tumörfan krympa fort!
Tack för alla tankar och fina ord! Ni läsare är bäst.
Hoppas ni inte försvinner efter detta långa uppehåll.
Hoppas det inte dröjer lika länge till nästa=)
/Emma
Hoppas att allt går bra för dej kära kusin. Ville bara säga att jag tänker på dej minst en gång om dagen och snart så kommer allt bli bra igen. Puss och kram skum-banan
Hejsan Skruttgumman!!!!
Va skönt att höra av dig...blir liksom tomt när man inte ser något av dig här på bloggen...blev lite orolig att du mådde JÄTTEdåligt efter din behandling...men du kämpar ju på....du är stark Emma...beundrar dig sååååååå för din styrka...kan det vara efter mor tro??!! =))
Se nu till att du kommer på banan igen så du kan glida in i köket och ta en nattdubbelfralla med det godaste du vet...när ingen ser dig!
Sköt nu om dig och tänk på bara dig och dina så spar du energi till din behandling....kasta energitjuvarna (om du har några) ner i pannrumet (där kan dom sitta tills dom tänkt efter) =)!!
Jag följer dig varje dag!
KRAMAR I MASSOR!!
Anneli
Heej Emma! Fint med ett nytt inlägg! :-D Johan frågar ofta hur du mår och om massa grejer (som jag inte kan svara på) haha. Han tänker på dig & din familj. Det gör vi alla. Heja Emma!! Kramar från oss
Underbart att höra att du fått ditt cellgift och att du sluppit så många biverkningar! Så fruktansvärt jobbigt det måste vara att kräkas så mycket och att inte kunna äta något. Jag hoppas innerligt att du kan få i dig något snart. Ser fram emot nästa uppdatering! Många styrkekramar!
Hej,
Skönt att se att du bloggar igen. Även om vi inte känner varandra så undrar jag hela tiden hur du mår när bloggen tystnar. Nu hoppas vi att cellgifterna jobbar på så att du kan äta en liten skinkmacka till jul.
Nejdå, vi finns kvar
Kikar in här varje dag för att se om du har uppdaterat.
Kämpa på och ge inte upp.
Härligt att du orkar skriva och så bra jobbat att du är igång med cyton igen!!
Ge dom parasiterna ordentligt nu, gggrrr!!
Tänker på dig
Kram kram
<3<3<3
Va skönt att behandlingen är på gång igen och att du mår bättre. Kämpa på vännen. Tänker på dej!
Emma, jag tror inte någon av oss läsare försvinner, vi blir bara lite oroliga när vi inte hört något på länge...
Att inte kunna äta måste vara ett helvete i sig.
Min mamma tappade smaken pga sin tumör och hon älskade verkligen att laga och äta god mat, så den enbart den förlusten kan få en människa att tappa livsgnistan.
Att då inte kunna äta alls måste ju vara oerhört jobbigt.
Jag hoppas innerligt att du snart kan få sätta tänderna i något gott och få behålla det!!!
Skönt att du är på väg uppåt lite igen, känns bra!
Kram på dig
Gråt du, det hör till läkningsprocessen!! Hoppas du får en riktig god smörgås, the och köttfärslimpa snart!! Kanske en julskinkssmörgås och lite must också =) Kram på dig// fru Bergström
Uscha va drygt det later men jag fattar inte varfor de inte opererar bort den??!
Jag känner inte dig men har följt din sida ett längre tag nu. Kikar in här varje dag för att se om du har någon uppdatering. Åh jag vart så glad idag när jag ser att du har uppdaterat :) Stark gjort av dig.
Du är en riktigt kämpe och det är så skönt att se att du äntligen får ditt cellgift så att den otäcka tumören får ge sig.
Jag beundrar dig och att du orkar delar med dig av din vardag.
Önskar dig och din underbara familj allt gott. Kämpa på.
Jag, en okänd läsare i cyberrymden, är kvar. Har följt din blogg ett bra tag nu och imponeras så otroligt av dig. Hur du tar dig igenom alla motgångar med humor, positiv inställning och järnvilja. Måtte nu bara den där tumörfan flyga långt ut i rymden och lämna dig!
Styrkekramar Carola
Hej Emma!
Jag jublar högt o höra ifrån dig, o kanon att du känner dig lite gladare.
Underbart att du fått köra igång med cellgifterna nu o jag håller tummarna att du inte blir o må alltför dåligt av dom (kramar om)
Jag förstår att du har dina dåliga dagar o det har du all rätt o ha men ändå så besitter du sådan enorm styrka o är så posetiv ändå!
Du är en hjälte Emma en riktig kämpe!
Jag håller tummnarna att den krymper fort så att du kan äta kålpudding o allt gott du längtar efter!
Kör så de ryker nu o jag önskar dig allt gott!
Många bamsestyrkekramar till dig!
Halloj,
här försvinner väl ingen (hoppas jag). Vad skönt och läsa att du äntligen fått komma igång med cellgifterna det inger en del hopp om att du kan ge dig på julbordet sen, håller verkligen tummisarna.
Kämpa på nu.
Kram Fillis.
Kikar in varje dag med hopp om ett nytt inlägg=) MEN du ska ägna all tid du behöver åt dig själv och att bli frisk och pigg igen, det är allt jag kräver ;)
Fast att du för tillfället mår skit så sprider dina ord på nåt vis en sådan kärlek, DET är verkligen en egenskap värd guld! Du inspirerar och påverkar mig enormt mycket!
Massa massa styrkekramar till dig
Försvinner inte, kikar in då och då för att se vad som händer, cellgift är bra, jobbigt men effektivt... Håller tummar och tår för att denna gång har du mera tur :-) Tror alla har perioder, det måste man ha för att bearbeta och förstå och sedan resa sig och fortsätta kämpa! Kram S
Hoppas verkligen du snart ska få må bättre, jag vet hur det känns att kunna ge sitt liv för en portion mat, jag saknade bakad potatis mest ;)
Kram Lisbet
Hej, jag känner inte dig i "verkligheten" men jag följer ändå din blogg sen ett bra tag tillbaka. Vill bara säga att det är skönt att höra ifrån dig igen, och att det är otroligt starkt av dig att orka hålla dig så uppe mentalt som du gör i din avskyvärt jobbiga situation! Att vara rädd, förtvivlad och uppgiven emellanåt är ju nödvändigt, hur ledsamt det än känns just då. Många styrkekramar!
åhh Emma en stor kram på dig. Självklart så försvinner ingen från bloggen.. Kommer att fortsätta att tänka på dig och skicka så mycket poitiv energi jag bara kan. Vad skönt att du kunnat att komma i gång med cellgifter igen. Nu är det nedräkning så att tumörjäveln försvinner. För sen när du är frisk ses vi på en mediumutbildning.
KRAM
Du verkar vara så himla stark i det här Emma! Kämpa vidare, tror stenhårt på att du kommer klara det här. Tänker på dej!
Stora styrke kramar till dig Emma!
Japp, nu kom det jag har längtat efter - äntligen cellgifter!!!
Hoppas att du kan följa behandlingsschemat utan fler uppehåll.....
Det där med träning är svårt - ett råd från mig är att du försöker träna benen. De är viktigast. Sitt på en stol - res dig upp - sätt dig igen. Gör detta så många gånger du kan. Ta sen fram en tjock bok och lägg den på golvet. Gärna vid en dörr så du har nåt att hålla dig i. Upp på tå på boken och sen är det tåhäv som gäller.
Det låter pretto men faktiskt är det ganska skönt att få nån liten muskel tillbaka!!!
Vi kämpar ju tillsammans i dyngan, så tta nu hand om dig!!
Kram
<3 <3 <3!! Massor med kramar!
Emma min Emma. Jag tänker på dig och försöka skicka energi till dig varje dag.
När jag tycker att allt känns tungt så tänker på dig och fattar att man bara gnäller för bagateller.
Jag längtar till du skriver att du är mätt och att du ätit ALLT som du inte fått äta på länge.
Många kramar från Anette <3
Emma min Emma. Jag tänker på dig och försöka skicka energi till dig varje dag.
När jag tycker att allt känns tungt så tänker på dig och fattar att man bara gnäller för bagateller.
Jag längtar till du skriver att du är mätt och att du ätit ALLT som du inte fått äta på länge.
Många kramar från Anette <3
